Tröstäta is the shit

Fy satan vad jag älskar att tröstäta!

Inte varjedag, då blir det ju ingen tröst utan bara ångestladdat. Utan komma hem efter en skitdag i skolan, allt känns verkligen pyton, och så läddar man hela vägen hem, funderar över vad det finns för gottesaker man kan plundra köket på. Idag var en sån dag. Dis och dimma ute hela dagen, känt mig allmänt ensam och övergiven. Simon är borta på havet och lever bland fyllon och dansbandsfreaks, många kompisar på är på vift och som man sällan hinner ses. Även dom vänner man har i närheten hinner man inte umgås med för att det är så mycket runt omkring hela tiden. Det finns massa saker att deppa ihop över men det tänkte jag inte göra idag.

Eller först gjorde jag det, sen tryckte jag i mig bullar, pepparkakor och jucie och kollade på Top Model. Det är livet. Fast nu trängde verkligheten sig på och jag inser att jag måste överge sängen och bullarna för att plugga español. Kanske ska ta tag i lite blogg, se om jag fortfarande har massa onödig skit att skriva om.

Hasta luego!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0