Filippas värld

Jag tror inte att det är nyttigt för mig att vara ensam i två dagar och äta kakor,
kollar på grey's anatomy och skriva essä.

Skrattar just nu högt åt mina egna skämt. I min ensamhet.
Igår pratade jag med mig själv för första gången..

Tur att det är skoldag imorgon igen.

Zürich, London och Paris.

Tre ställen som lockar, människor man vill åka och hälsa på.
Jisses, och jag som tycker att det är jobbigt bara att cykla ner på stan
för att köpa vin och nya träningskläder.

Skulle plugga, men satte mig i sängen och råkade kolla ut genom  fönstret.
Världens finaste måne över träden och så slumpade itunes fram nina simones stämma sjunga feeling good.

Sleep in peace when day is done
That's what I mean
And this old world is a new world

Kan inte låta bli att tillåta mig sakna och tänka tillbaka på den där dagen för snart tre år sedan.

Nu dags för PM!

Kaos.

Flyttkartonger, kläder, vinflaskor och en TV för mycket.
Men det finns potential även för detta rum. Med lite kärlek och
ett par skruvmejslar ska det nog bli ordning här också. En annan dag.

Så länge du planerar att skaffa dig en utbildning och göra något med ditt liv- undvik a-kassan!
Efter 2 år som medlem och tusentals kronor fattigare har jag insett att jag aldrig kommer få användning av mitt medlemskap och försökt träda ur skiten. Men det tar ju månader att komma ur och under tiden måste man glatt fortsätta betala medlemsavgiften.

Jag ska börja fondspara och se till att hålla mig attraktiv på arbetsmarknaden så slipper jag alla bittra tanter på administrativa kontoret.

Härlig start på dagen.

Mjölk.
Yoghurt.
En halv majkolv.
En obestämbar grönsak.
Isbergssallad.
Kaviar.
Messmör.
Mer mjölk.

Ja, detta är ett urval av de härligheter jag hittade när jag kikade efter lite mer noggrant i kylen som står ute i korridoren. Gott kan tyckas, men samtliga delikatesser hade Bäst Före datum i juni, någon i juli, men det hjälptes inte. En uppfriskande start på dagen. Det som är skönt är att jag nu har mer plats i kylen till mina egna grejer.

 

 

Ny stad, nya människor, nytt boende, ny skola, nytt liv.

I guess so. Här sitter jag, Kollegieblocken uppslagna, en hel bok att läsa till ons, och en trave med 12 andra böcker som också ska betas av inom kort. Markandsföring kort och gott, organisation från grunden, Global shift, Kristiskt tänkande och The travels of a t-shirt in the global economy är några av dom som jag ska testas på nästa vecka.

Jag bor i ett rum där tavlorna fortfarande står lutade mot väggen, tvn på golvet och kläderna i en resväska. Men i ramarna som står på en av mina två hyllor och i fönstret kryllar det av bilder på bekanta ansikten som får mig att känna mig som hemma. För det är här jag kommer bo nu, minst tre år framöver. Uppsala. Alla gratulerar mig, lärare, rektorer och studenter. Jag är mest lite lätt panikslagen över hur jag ska få ihop allt, men om alla nu säger att det kommer gå bra får jag väl helt enkelt lita på det och själv försöka komma upp i tid på morgonarna och se till att läsa på i alla de där böckerna.

Från fönstret har jag utsikt över lönnarna som börjar få röda löv, det regnar och är fortfarande småmörkt fast klockan är efter 11. Med tända ljus och varma koppen framför mig ska jag nu fortsätta läsa om marknadsföring och jag måste ändå säga att det känns skönt att jag läst lite om grunderna tidigare, för just nu är min hjärna helt söndermosad av nya intryck, bara att hoppas på att den klarar av att ta in lite kunskap också.

Har träffat en ny kille också, Andy Mckee heter han och ska göra sällskap med mig över iTunes ett tag framöver. Jag tror att vi kommer få det mysigt ihop.

Hittade vår gamla UF-blogg.

Finns en hel del inlägga fulla av minnen.
Kan inte låta bli att skratta lite för mig själv
innan jag stänger av datorn för att sova.



Här är ett inlägg från någpon av oss fem tjejer.

Kan inte få nog

 

 

När jag kommer fram till Västerås efter nästan 6h på olika tåg vill jag svänga förbi Sippans, köpa en kebabrulle och sen  dö i soffan med Simon och slökolla repriser av svensk kvalitetstv.

 

 

Sötaste!

 

Nu är jag inne på min sista vecka.

Jag längtar verkligen till nästa vecka, men jag är så himla glad at jag ska tillbaka hit i maj!! Är verkligen inte helt klar med England än. Speciellt nu när det börjar bli varmt! För aldrig har jag gått ute med bara en kofta en hel eftermiddag i Sverige och samtidigt varit varm när det är 23 mars?! Här har det varit drygt 15 grader idag, och ska vara lika kalas imon. Fint.

 

Imon så jobbar jag bara förmiddag, sen är det London som står på agendan. Ska träffa Johanna och sedan ska vi och Amanda upptäcka tidigare svarta fläckar på kartan och gå på spelning i södra London. Hoppas bara dom serverar vin. Funderar på när jag ska börja packa. Om en vecka är jag i Hovmantorp. Crazy.

 

 

Oavsett hur bra jag än trivs här så kommer jag aldrig trivas på samma sätt som många andra av alla au pairer jag träffat, eller andra vilsna själar som flyttat till storstan för att finna lyckan. Andra som inte har något, någon, som väntar på dem.

För det spelar ingen roll hur bra det än är här när jag inte har Simon här. För varje dag är bara en väntan på att flytta hem och snart, kanske om drygt ett år, kunna bo ihop igen.

 

♥

 

 

Man kan ju alltid hoppas att rätt person hajar hinten.

Inte bara bloggandet som det är dåligt med. Dagboken, eller böckerna (ja, jag räknade ju med att skriva regelbundet) i grekland förra sommaren har fortfarande många blanka sidor. Så idag tog jag bussen ner, satte mig på ett fik med en stor kopp och började skriva. Skulle kunna skriva en roman. Men tiden var begränsad och klockan tre var det dags att trägga Kira och Loulou för en fika/lunch. Vet inte hur det är i Tyskland, men när det är söndagsfika och catch up för veckan som gått och vi väljer att faktiskt gå till ett schysst ställe (inte ett sunkigt kedjeställe) tycker jag inte att 200kr är dyrt för alla tre? Blev ett schysst fransk ställe med superfin lokal, bra vinlista och något annat än fish and chips på menyn. Tydligen var det ingen annan än jag som uppskattade stället.. Efter en och en halv timme sa vi adjö. Jag tror jag saknar den svenska fikan där man sitter på ett mysigt fik i flera timmar och kostar på sig både lunch och en kanelbulle.

Jag spontantkläckte ur mig att jag kunde kirra middagen hemma ikväll så fick hetshandla på Tesco innan dom stängde och ska nu slänga ihop mammas basilika kyckling. Hade sett fram emot att prata med simon i eftermiddags, men det är så svårt att få tag på varandra när han är på båten och jag här. Suck!

Nu kom familjen hem och jag ska försöka få något gjort ikväll.

Att man sminkar sig, gör sig snygg och shoppar för sin egna skull är bullshit. Även jag har väl intalat mig att sånt gör man för att man själv tycker att det är kul och för att man känenr sig gladare om man är lite fixad, och det stämmer säkert. Men att det skulle vara anledningen till att man gör det är bullshit. Man fixar sig för att impa på andra. Killar, tjejkompisar, kollegor, man vill ju inte vara en grå mus. Man vill ju göra intryck, känna sig som en i gänget och gärna lite beundrad för sin naturliga skönhet, eller?

Jag har i alla fall gått ner mig rätt bra sedan jag kom hit till England. Min gaderob är så liten och består av så tråkiga saker att man vet inte om ska skratta eller gråta. Jag klippte mig förra veckan, £61, (inte värt det, mina toppar fortfarande slitna). Det var då fem månader sedan jag senast klippte mig. Idag försökte jag välja kläder med omsorg, känna mig lite snygg och sminkade mig, använde t.o.m parfym och kajal och jag ska inte till pubben (!) utan bara ta en sväng på stan, träffa Hanna och hennes barn i parken och sen vaccinera mig. Inget särskilt alls, utan fixade mig för min egna skull. Eller?

När man bara ska till lekplatsen där det är grått, smutsigt och gäggigt är det både lättare, smidigare och framför allt mer praktiskt att sätta upp håret, intala sig att huden mår bättre utan smink och dra på sig jeansen som redan är smutsiga och fleecejackan. Sedan när man komme rhem är det ganska gött att ta en dusch och dra på sig mjukiskläderna. Jag har blivit en sådan jag själv föraktade och lovade mig själv att jag inte skulle bli. Bekväm. Lat.

Så nu ska jag trotsa det mulna vädret och de kalla 5 graderna och inhandla en snygg, lite dyrare bikini och strunta i att jag behöver spara vart enda öre jag kan och köpa mig ett plagg. Ja, det spelar ingen roll vilken typ av plagg för jag är i löjligt stort behov av ALLT.

Om  tre veckor är jag på Koh Samet i Thailand med en snygging som jag vill impa på. Hoppas att solbrännan, den nya bikinin och önskan om att bli beundrad av pojkvännen får mig att blir lite vassare, lite snyggare, lite mer mig själv helt enkelt. För det är ju sådan jag, naturligt snygg och luktar gott utan fix, eller hur var det?

Oh my God! Nu är det bokat! Kan knappt tro det, men idag så köpte jag biljetterna för mig och Simon. OM några veckor är vi påväg till Thailand och ska leva loppan bland palmer och ha det helt underbart efter alldeles för lång tid ifrån varandra. Ni anar inte hur mycket jag längtar!!

Men redan på måndag så ska jag sätta mig på tåget mot södra kusten och träffa Simon när dom kommer inpluttrand emed båten hit till England över dagen. Längtar, bästa killen som finns! Varit ute en sväng på byn ikväll, blev en runda på pubben och lite dans, men jag var först att kasta in handduken. Imorgon blir det nog Sex and the City marathon om jag känner mig själv. Vem vet, kanske jag äter upp det lilla som blev över från äppelpajen jag bakade ikväll?

Wohoo, THAILAND!!