Filippas värld

Det var i onsdags när Victor fyllde år och vi stod och lagade middag som min hund började gnälla. Han liksom tjöt till och verkade verkligen ha jätteont. Eftersom han fyller 13 på min födelsedag i augusti så han ju ganska gammal, så det är klart man blir nervös. Han mådde inte bra på hela kvällen och under natten så fortsatte han låta som han hade ont. Men dagen där på när jag hade ändrat tågbiljett för att kunna fälja med till veterinären ifall han skulle behövas avlivas mådde han tipptopp. Visade inga tecken på att må dåligt, hoppade och var glad när vi efter 2timmar fick träffa veterinären som inte hittade något fel på honom. Så jag tog tåget till Borås igår och pappa åkte hem med Filip. När jag sedan ringde på kvällen mådde han bara bra. Känns så skönt, för vi har ändå haft honom sen jag var 4år och han har alltid varit min hund, min tvilling eftersom vi är födda på samma dag. Och så är han ju döpt efter mig. Han mår bra och det är huvudsaken!