Filippas värld

Faktikst.

Jag är hemma hos mamma i Borås. Efter att ha bott med mamma hela livet men sedan flytta från henne så är det skönt att komma hem till henne och liksom bara vara. Det är skönt att lalla runt i sunkiga byxor, slöa i soffan och äta choklad ihop. Många i min ålder ser det som ett måste att vara ute varje helg. Det blir som ett måste som stressar en att man måste vara ute och festa, vara full varje helg. Men vad är det för fel att bara vara hemma och göra nada? Jag menar, jag tycker om min mamma och vill vara med henne. Att inte hela tiden vara som alla andra. Jag har varit rotlös hela det här läsåret och försökt hitta mig själv. Det har varit tufft och allt har varit upp och ner. Men nu börjar jag hitta tillbaka. Jag har aldrig brytt mig om vad andra tycker, men sedan i höstas har jag inte varit mig själv. Men jag att jag är påväg att bli starkare nu. Jag vill vara hemma ikväll och jag tycker om det. Punkt slut.

Även om mina känslor var lite jobbiga för ett tag sen så gick det över. När det handlar om något eller någon man verkligen tycker om så är det värt att kämpa. Som min kompis Sanna i Stockholm. Vi har vart riktigt bra kompisar nu i snart 2 år, och det trots att vi ses så sällan. Jag tror jag börjar bli van vid att ha det så. Jag menar, skilda föräldrar, kompisar spridda över halva landet och distansförhållande.

Här om dagen så frågade Steffi min klass mig om jag fortfarande var ihop med Simon, och när hon fick höra att jag var det så kunde hon inte förstå hur vi lyckats hålla ihop i över 10 månader. Sen frågade hon om vi aldrig bråkar, och faktum är svarade jag, att han och jag aldrig haft ett gräl, aldrig varit osams eller bråkat. Bortsett från att vi ses så sällan så har vi det nog perfekt. Vi har båda mycket för oss, men klarar ändå av att ge varandra den frihet man behöver. Tror det bidrar till min lycka, att jag kan känna mig så trygg i det vi har. Men visst önskar jag att vi skulle kunna dela mer av det vardagliga tillsammans. Det är ändå så mycket man går miste om när man bor så långt ifrån varandra. Det gör faktikst ont när jag tänker på att jag inte kommer vara där när han springer ut på sin student.

Nu ska jag ta och gosa ner mig under täcket med min bok och läsa. Haft en redig slappisdag. Inte varit ute mer än då jag gick ner till ICA och köpte vindruvor. Så nu är det knappt 12h sen jag klev upp och jag känner hur sängen saknar mig. Imon ska jag träffa Rebecca och eventuellt Julia. Viktigt att hålla konatkten med sina gamla polare!

Det kunde varit värre, lek med livet och sov gott!